Gäääääsp!

Vad förfärligt det är när klockan ringer på morgonen och förväntar sig att man ska gå upp, trots att det känns som om man precis hunnit somna. Så kämpar man sig upp i alla fall, för att man har massa måsten att göra, med "grusiga" ögon och stela leder. Som en tränad zombie ställer man sig rutinmässigt vid kylskåpet för att leta efter något att stoppa i magen (inte hjärna i mitt fall, dock, riktigt så långt har det inte gått än).

Sen försöker man fokusera på positiva saker för att komma igång lite. Som katter. Särskilt de tre kissar som kommer på bild här och allra mest den översta och den understa bilden. :)




Först ut har vi min älskade kisse Linus, in memoriam 2005-12-24....



Därefter följer kissen vi var kattvakter åt för ett par helger sedan.



Och slutligen vår blivande kisse. Bilden togs av mig i söndags när missen var 9 dagar gammal. Något bestämt namn har den inte fått ännu, även om vi har ett par förslag. Någon som har fler förslag så är det bara att ösa på!